Från oss i utkanten
Det finns människor som går en annan väg. Det finns människor som irrat sig vilse i allt ljus och nu sökt sig till utkanten, till de trängre passagerna, de dova katakomberna under allt det glättigt plastiga som den här världen tror att allt går ut på. Det finns såna som oss som låtit ilskan stannat av och förvandlats till beslutsamhet, till ett tryggt lugn som säger till oss att allt kommer ordna sig om vi bara fortsätter. Det finns folk som vågar sätta coolhet i giljotin och ryckt i snöret, fälla upp kragen och driva planlöst ut i mörkret.
För vi är på väg. I en droska kommer vi nu piskande på svarta hästar, springande över bergen med glöden sprutande ur våra ögon. För vi är på väg.
Vi som så gärna ville in tillsammans med er andra men som aldrig släpptes in för att vi bodde för många mil rakt upp i en själslig urskog. Vi som besitter så många vackra tankar som aldrig får bli tänkta i era huvuden för att de råkar befinna sig på fel plats. Vi kom till den här världen som jagade av hundar och trodde att det ska räcka med att man så snällt som möjligt ber om få komma in för att bli insläppt, men det har nu gått upp för oss att så inte är fallet och detta har gjort oss till en levande murbräcka, en slipad pluton som legat i hårdträning medan ni lekt runt med era fjuttiga knallpulverpistoler.
Det finns människor som vågar sätta bråten i sjön och seglar runt det där falska ljus ni sprider omkring er, det finns till och med såna som mig som gillar kyrkogårdsmörker och hårda vandringar mot drömmar som är svåra att nå. Det finns folk som går igång på att jobba stenhårt för att allt ska fungera. Vi är redo för vad som helst, vi har fan varit redo i hundra år. Vi står längs ner på näringskedjan och vi är farliga därför att vi inget har att förlora.
Så medan ni sörplar er latte vid snida träbord och försöker leka lyckade storstadskids så håller stora saker på att planeras häruppe. För det är i de mörka skarvaran världen rör sig, det är där man minst anar som nästa stora världskakning kommer ske och en dag när ni inte vet ordet av så kommer vi starta tåget och ni kommer med sänkta huvuden stå kvar på perrongen och se de sista snöflingorna virvlande följa efter den rusande revolutionen som ni var allt för blinda för att se…